Högsta lärarbehörigheten på många år i Bräcke
5 juni 2024, 8:00
Lärarbehörigheten i Bräcke kommun ökar till den högsta nivån på över nio år.
Det visar ny statistik från Skolverket som Sveriges Lärare analyserar för samtliga kommuner och län.
I oktober 2023 hade motsvarande 67 procent av lärarna1 i grundskolan i Bräcke kommun lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Det är en ökning med fyra procentenheter jämfört med året innan och den högsta nivån som noterats sedan 2014.
– Det är positivt att behörigheten i Bräcke ökar, men läget i landet är samtidigt allvarligt. Alla elever har rätt till undervisning av legitimerade lärare, och alla lärare måste få möjlighet att göra ett bra jobb tillsammans med legitimerade kollegor. Det handlar om kvaliteten och likvärdigheten i svensk skola, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.
Bräcke följde därmed utvecklingen i riket. I hela landet ligger lärarbehörigheten på 71,5 procent, vilket är något högre än året innan.
– Det är ohållbart att alla elever inte får den undervisning de har rätt till. Läraryrkets status måste återupprättas, något som bara kan ske genom rejäla satsningar på lön, arbetsmiljö och kompetensutveckling. Både staten och arbetsgivarna har ett stort ansvar att ta, säger Anna Olskog.
Av de sammanlagt 57 heltidstjänsterna i grundskolan i Bräcke kommun (motsvarande 73 lärare) var det 38 som hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.
Jämfört med andra kommuner i landet är lärarbehörigheten i Bräcke nära genomsnittet. Kommunen är rankad som nummer 176 bland landets 290 kommuner. Vadstena har landets högsta lärarbehörighet (90 procent) och Ragunda den lägsta (44 procent).
Lärarbehörigheten ökar med minst en procentenhet i sammanlagt fyra av åtta kommuner i Jämtlands län.
Unika rapporter för alla kommuner
För att lyfta fram de stora regionala skillnaderna i lärarbehörighet runtom i landet har Sveriges Lärare sammanställt rapporter för samtliga kommuner i landet. Rapporterna innehåller inte bara analys över utvecklingen i lärarbehörighet i respektive kommun, utan också en sammanställning över samtliga skolor.
– Det är ett stort underbetyg till likvärdigheten i svensk skola att det ser så olika ut på olika skolor och i olika delar av landet. På sikt måste staten ta huvudansvaret för såväl finansieringen som lärarförsörjningen, säger Anna Olskog.
Klicka på den kommun du vill läsa mer om i tabellen nedan.
| Kommun | 2023/24 | 2022/23 | Förändring (procentenheter) |
| Härjedalen | 67,6 % | 64,3 % | +3,3 ▲ |
| Bräcke | 66,7 % | 62,8 % | +3,9 ▲ |
| Östersund | 66,7 % | 67,4 % | −0,7 ▸ |
| Åre | 64,9 % | 62,1 % | +2,8 ▲ |
| Krokom | 63,2 % | 66,3 % | −3,1 ▼ |
| Berg | 57,5 % | 62,7 % | −5,2 ▼ |
| Strömsund | 52,7 % | 53,9 % | −1,2 ▼ |
| Ragunda | 43,5 % | 39,9 % | +3,6 ▲ |
| Skola | 2023/24 | 2022/23 | Förändring (procentenheter) |
| Gällö skola | 69,9 % | 69,0 % | +0,9 ▸ |
| Kälarne skola | 68,6 % | 61,3 % | +7,3 ▲ |
| Bräcke skola | 62,4 % | 57,9 % | +4,5 ▲ |
Grafer
Ladda ner i fler format
Ladda ner i fler format
Kommentarer
1 Här mäter vi antal heltidstjänster, och alltså inte antal personer. Antalet tjänster ger en mer rättvis spegling av undervisningen, men kan variera en del från antalet faktiska lärare.