Jämtland har näst lägst lärarbehörighet i hela landet
5 juni 2024, 8:00
Jämtlands län ligger kvar i landets bottenskikt när det kommer till behörighet i lärarkåren.
Det visar ny statistik från Skolverket som Sveriges Lärare analyserar för samtliga kommuner och län.
I oktober 2023 hade motsvarande 63 procent av lärarna1 i grundskolan i Jämtlands län lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Det innebär att länet har den näst lägsta lärarbehörigheten i hela landet.
– Det är djupt problematiskt att behörigheten är så låg i Jämtland. Alla elever har rätt till undervisning av legitimerade lärare, och alla lärare måste få möjlighet att göra ett bra jobb tillsammans med legitimerade kollegor. Det handlar om kvaliteten och likvärdigheten i svensk skola, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.
Av de sammanlagt 1 105 heltidstjänsterna i grundskolan i Jämtlands län (motsvarande 1 322 lärare) var det 698 som hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.
Bland kommunerna i Jämtland har Härjedalen störst andel behöriga lärare (68 procent) och Ragunda lägst (44 procent).
Andelen behöriga lärare i Jämtland är ungefär densamma som under förra läsåret. I hela landet ligger lärarbehörigheten på 71,5 procent, vilket är något högre än året innan.
– Det är ohållbart att alla elever inte får den undervisning de har rätt till. Läraryrkets status måste återupprättas, något som bara kan ske genom rejäla satsningar på lön, arbetsmiljö och kompetensutveckling. Både staten och arbetsgivarna har ett stort ansvar att ta, säger Anna Olskog.
Lärarbehörigheten ökar med minst en procentenhet i sammanlagt fyra av åtta kommuner i Jämtlands län.
Unika rapporter för alla kommuner
För att lyfta fram de stora regionala skillnaderna i lärarbehörighet runtom i landet har Sveriges Lärare sammanställt rapporter för samtliga kommuner i landet. Rapporterna innehåller inte bara analys över utvecklingen i lärarbehörighet i respektive kommun, utan också en sammanställning över samtliga skolor.
– Det är ett stort underbetyg till likvärdigheten i svensk skola att det ser så olika ut på olika skolor och i olika delar av landet. På sikt måste staten ta huvudansvaret för såväl finansieringen som lärarförsörjningen, säger Anna Olskog.
Klicka på den kommun du vill läsa mer om i tabellen nedan.
| Kommun | 2023/24 | 2022/23 | Förändring (procentenheter) |
| Härjedalen | 67,6 % | 64,3 % | +3,3 ▲ |
| Bräcke | 66,7 % | 62,8 % | +3,9 ▲ |
| Östersund | 66,7 % | 67,4 % | −0,7 ▸ |
| Åre | 64,9 % | 62,1 % | +2,8 ▲ |
| Krokom | 63,2 % | 66,3 % | −3,1 ▼ |
| Berg | 57,5 % | 62,7 % | −5,2 ▼ |
| Strömsund | 52,7 % | 53,9 % | −1,2 ▼ |
| Ragunda | 43,5 % | 39,9 % | +3,6 ▲ |
Grafer
Ladda ner i fler format
Ladda ner i fler format
Kommentarer
1 Här mäter vi antal heltidstjänster, och alltså inte antal personer. Antalet tjänster ger en mer rättvis spegling av undervisningen, men kan variera en del från antalet faktiska lärare.